Kort svar
LVM gör det möjligt att bereda en vuxen person vård mot dennes vilja vid fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, när vården inte kan ges på annat sätt. Lagen är inte ett straff. Den är inte LVU, som gäller barn och unga. Den är inte LPT, som gäller psykiatrisk tvångsvård.
När lagen kan användas
4 §, i lydelsen enligt lag (2025:409). Tvångsvård ska beslutas om tre villkor är uppfyllda:
- Personen är till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk.
- Vårdbehovet kan inte tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2025:400) eller på något annat sätt.
- Till följd av missbruket utsätter personen sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
Kortvarig psykiatrisk tvångsvård hindrar inte ett LVM-beslut. Oro, återfall eller att någon inte vill ha hjälp räcker inte i sig.
Vem som beslutar
- 5 §: förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård.
- 11 §: socialnämnden ansöker hos rätten efter utredning, med läkarintyg enligt 9 §.
- 1 §: målen i socialtjänstlagen (2025:400) ska vara vägledande. Vården ska så långt det är möjligt utformas i samverkan med den enskilde.
- 22 §: vården lämnas i LVM-hem. Behovet av sådana hem tillgodoses av staten (SiS), enligt socialtjänstlagen.
Omedelbart omhändertagande
13 §: socialnämnden får besluta om omedelbart omhändertagande om det är sannolikt att LVM-vård kan beredas, och rättens beslut inte kan avvaktas på grund av allvarlig hälsorisk eller överhängande risk att personen allvarligt skadar sig själv eller någon närstående.
- 15 §: beslutet ska underställas förvaltningsrätten utan dröjsmål, senast dagen efter.
- 17 §: rätten ska pröva om omhändertagandet ska bestå så snart det kan ske, senast inom fyra dagar från underställning eller verkställighet.
- 44 §: socialnämndens beslut om omhändertagande enligt 13 § första eller andra stycket får inte överklagas.
Vårdtid
20 §: tvångsvården ska upphöra så snart syftet är uppnått, och senast när den har pågått i sex månader. Tiden räknas från inställelse vid LVM-hem eller sjukhus. 21 §: tid då personen olovligen är borta, häktad eller intagen i anstalt räknas inte.
Sex månader är maximitid i 20 §, inte en garanterad vårdtid. Den äldre uppgiften att 13 § skulle reglera vårdtiden är fel; 13 § gäller omhändertagande.
Biträde och överklagande
- 42 §: offentligt biträde ska förordnas i mål om beredande av vård eller omedelbart omhändertagande, om det inte måste antas att behov saknas.
- 44 §: vissa SiS-beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, bland annat avslag på utskrivning. Andra SiS-beslut enligt lagen får inte överklagas.
- Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Källor
Sveriges riksdag
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 1 och 4 §§ i lydelse enligt lag (2025:409), med hänvisning till socialtjänstlagen (2025:400).
Kontrollerad 2026-09-10.